Ljubljana

Forra aret nar jag och Kee cyklade genom Europa hamnade vi i den lilla byn Litija i Slovenien. Vi hade cyklat fran Zagreb och hade Ljubljana som mal for dagen, men efter drygt 140 km upp och ner i den kuperade terangen mellan bergen var vi tvugna att ge upp for dagen. Klockan var nog runt 10 pa kvallen och det hade osregnat i flera timmar. Jag kommer ihag att mina fingrar var sa frusna att jag hade svarigheter att vaxla. Det var da detta underbara par, Ana och Stephan erbjod oss boende for natten. Deras gastvanlighet var helt utan granser. De lagade fantastisk mat, tvattade vara klader och gick till affaren for att kopa energidrycker som vi skulle ha med oss nasta dag. Vi var helt rorda.

Vad som ocksa frankallade an massa kanslor hos mig var att se parets schafer fastbunden i tradgarden. Precis som alla andra hundar ute pa landsbygden i Slovenien satt han dar i tradgarden dag ut och dag in, utan nagon som helst aktivitet forutom uppgiften att vakta. Det gjorde ont att se hur understimulerad han var. Han tjot hogt av gladje och upphetsning nar jag klappade honom, men efter bara sekunder blev det for mycket for honom och han borjade istallet bita i mina armar eller i den stora stenbumlingen som lag i narheten i en stund, innan han skrikandes skuttade tillbaka till mig. Hans tander var helt forstorda.

Hur som helst, jag lovade detta par (och deras hund, Urs) att komma tillbaka och besoka dem en dag. Nar jag inte direkt hade nagra planer efter Zurich slog det mig att det var till lItija jag skulle!

Jag tog nattaget och var framme i Ljubljana pa morgonen. Pa stationen fick jag reda pa att det faktiskt fanns en tagstation i Litija (detta hade jag ingen aning om, sa det gjorde mig extremt lattad) och tagen gick en gang i timmen!

Jag skulle forstas inte komma tomhant. Framfor allt skulle jag se till att Urs antlign fick nagot annat an stenar att leka med!

Ljubljana var forvanadsvart vackert nar man val kom in i centrum.



Vi hittade tillslut till en djuraffar! :D


Har valde jag ut nagra grejer som jag hoppas ska halla i atminstonde nagra dagar for en stor energisk schafer-mun. :) Flossen (repet) ar nastan lika stor som hela Vilse. Jag hittade ocka en jattestor tennisboll som verkade ganska talig och ett par tuggben. Allt kostade ungefar helften sa mycket an det skulle kosta i Sverige. For de tvabenta kopte jag fantasilost en massa fika som jag hoppades att de skulle gilla.


Nu var jag antligen pa vag! Det kandes hemskt pirrigt pa taget. Jag visste ju inte ens om de bodde kvar, om Urs fortfarande levde eller om jag skulle hitta till deras hur fran tagstationen. Men det var definitivt vart en chansning!